Bondeståndets mötesrum. Museiverket.

Lantdagsarbetet

Det egentliga arbetet vid Borgå lantdag inleddes den 30 mars 1809. Behövliga punkter i lagstiftningen återkallades i minnet, lantdagsutskott tillsattes och val av medlemmar förrättades. Lantmarskalken och talmännen för de ofrälse stånden hade på förhand förhandlat om tillsättandet av utskott för behandlingen av motioner. Det tillsattes ett civil- och ekonomieutskott för militär- och skatteärenden samt ett finansutskott för att behandla frågan om ett myntväsende. Motionerna om ett samfällt utskott för fredsförhandlingarna och ett besvärsutskott förföll. Dessutom tillsatte ständerna ett behövligt antal egna utskott.

Ständernas sessioner var inte offentliga. Tjänstemän tillsatta av ständerna övervakade den allmänna ordningen för landagsarbetet. Exempelvis bondeståndet förelade 5 silverrubel i böter för den som utan giltig orsak hade uteblivit från bönerna eller inte hade iakttagit allmän ordning i sitt tal. Flera ledamöter var frånvarande eller annars passiva, eftersom lantdagen hölls under den brådaste arbetstiden. Svenskan var protokollsspråk, men ibland gavs samlande översikter på finska. Frågan om huruvida lantdagsprotokollen borde tryckas delade åsikterna till den grad att protokollen den gången inte trycktes, även om borgarståndets H. Winge ansåg att den breda allmänheten trots allt hade rätt att höra om dem. Exempelvis adelsståndets protokoll fick tryckas först efter det att de hade justerats av Speranskij och Rehbinder i S:t Petersburg.